Historik

Historik.

Våra radhus är byggda på gammal jordbruksmark. Namnet Papegojan kommer från de kvartersnamn, uppkallade efter fåglar, som Mölndal använder i området och på vissa gator.

Förr låg gårdarna utefter bergskammen i öster och den bördiga jorden i dalgången brukades. De närliggande gatorna har namn efter de gamla bondgårdarna.

Kronogårdsgatan är uppkallad efter Forsåkers Kronogård som låg innanför muren vid Brännåsvägens norra slut men revs 1983. Den villa som i dag ligger innanför muren byggdes som kontor och disponentvilla för Yngeredsfors i början av 1900-talet. Flintegatan är uppkallad efter Forsåkers Flintegård som låg ungefär där Brännåsvägen 27 idag ligger.

På en gammal karta från 1771 kan man se gårdarna och deras ägor.

När våra radhus byggdes i början på 1970-talet var det norr om vårt område fortfarande åkrar så är det än idag tills Forsåkersområdet blir bebyggt.

Då fanns även Forsåkers Storegård kvar, med hästar som betade på åkermarken. Kartan nedan visar hur omgivningarna såg ut år 1961 och inom vilket område våra radhus byggdes.

Brännås har fått sitt namn efter gården Brännås.

Notera att i östra delen av området för Papegojans samfällighetsförening låg ett boningshus. Ett äppleträd från dess trädgård står fortfarande kvar.

Bostadsrättsradhusen utefter Flintegatan var byggda då bilden togs men annars var det Brännås egnahem och de äldre villorna utefter Brännåsvägen som fanns.

Radhusen byggdes av Bengt Flodéns byggnads AB (bygglov 1972-10-11) och är uppbyggda av moduler tillverkade av Myresjöhus. SEB i Mölndalsbro förmedlade försäljning och erbjöd hjälp med finansiering, vilket också ledde till att många av våra husägare var bankanställda ( nr 60 köptes t.ex av bankdirektör Carlberg). Husen stod färdiga för inflyttning våren 1973. Först länga A 1:a maj, B och C 1:a april, Länga D 1:a juni, Länga E 1:a aug, F och G 1:a sept och länga H 1:a okt. Som kuriosa kan nämnas att från 1:a juni 1973 började byggmomsen betalas tillbaka till husägarna. Länga H fick full återbetalning medan länga E inte fick något.

I november 1973 kallade Lantmäteriet till möte med alla radhusägare för bildande av en gemensamhetsanläggning. Det vi idag kallar Papegojans samfällighetsförening. Vi presenterades vad samfällt ägande innebar och därtill hörande skyldigheter innebar. En interimsstyrelse valdes och Karl-Bertil Magnusson i länga A valdes som vår första ordförande.

Radhusen fick adress Flintegatan med jämna nummer. 1973 var Flintegatan den ”etablerade” gatan. Kronogårdsgatan som namn fanns ännu inte utan var bara en tillfart till Brännåsvägen från vårt område. Nämndemansgatan kom senare, om man svängde vänster på Brännåsvägen, passerade en röd lada (tillhörande Forsåkers Storegård) svängde vänster in på Skedegatan som gick på andra sidan ängen, rätt ner genom Papyrus område förbi det vita huset, över järnvägen och via en stenbro (finns kvar än idag) ut på Göteborgsvägen, kom man till Mölndals centrum. 1975 kom motorvägen och Nämndemansgatan, något senare dubbelspår på järnvägen. I framtiden knyts vi ihop med Mölndals centrum via nya Forsåkersområdet.

Radhusen har utvändigt inte förändrats så mycket under åren. Färgen har bytts på de flesta längorna, fönsterluckor på entrésidan har kommit och gått och entrétak har byggts. De exteriöra förändringar som skett har tillkommit genom en samstämmighet inom respektive länga vilket har inneburit att området har bibehållit en fin karaktär. Invändigt har varje fastighetsägare satt sin prägel på bostaden och där är förändringarna större.

Frän början planerades det för 10 längor, 6 korta och 4 långa, tillsammans 72 hus med lekplatser i mitten av de tre ”fyrkanterna” som bildades. Mölndals kommun insåg att man inte hade någon lekplats i Brännås och la beslag på ytan mellan länga D och E. Bra för oss men surt för byggherren.

När man planerade marken för byggnation drog man av all matjord och la i en stor hög på den blivande lekplatsen. Senare la man tillbaka matjord på trädgårdsytorna och det som blev över låg kvar i högen på lekplatsen. Några längor fick plana tomter, andra sluttande och några mitthus lite bananformade, vad göra?

Sena kvällar fraktades jord från högen på ”lekplatsen” så idag sluttar få tomter men kommunen fick köra dit jord för att skapa sin kulle på lekplatsen. Där fanns till mitten av 90-talet en linbana ner mot fotbollsplanen. Brännås i gamla tider.

Gården Brännås som omnämns redan på 1640-talet. Bostadshuset från 1923 finns kvar, ombyggt med adress Flugsnapparegatan 15. Stadsdelen Brännås började bebyggas på 1920-talet med bebyggelse längst Rikstvåan (numera Kungsbackavägen). I slutet av 1940-talet byggdes egnahemsområdet mellan Rikstvåan, Brännåsvägen och Kondorsgatan. Området planerades av HSB och likadana hus i byggsats uppfördes av köparna själva, till ett pris av 20.000 skr för tomt och hus. Då fick man förstås handschakta själv och slita med leran.

1971-05-13 inträffade ett skred i området. Från gården Brännås och rakt söderut längst Östra Falkgatan uppstod en jordspricka som på vissa ställen var en meter djup. Två fastigheter fick evakueras och senare rivas. Orsaken var att man vid schaktning grävt upp mycket lera och lagt på tomterna, detta hade gjort marken instabil och vid pålningsarbete på Brännås ängar sattes marken i rörelse.